Finanskrisen kostade 50.000 barns liv

Det globala finansiella systemet har just upplevt den värsta krisen på väldigt länge. Stora banker har fallit, varslen och uppsägningarna har duggat tätt och den ekonomiska tillväxten stannat upp, för vissa länder har ekonomin till och minskat.

Men även om förlusterna varit stora i de rika länderna, särskilt i USA som orsakade krisen, är det som vanligt inte där konsekvenserna blir värst.

Världsbankens forskare uppskattar att upp emot 50.000 barn kan ha dött under 2009 som ett resultat av finanskrisen.

Att uppskatta konsekvenserna av en global ekonomisk kris på detta sätt är naturligtvis svårt och alltid förbundet med stor osäkerhet. Men det är samtidigt otroligt viktigt att göra en så god uppskattning som möjligt. Och det är först då det kan få politiska konsekvenser.

Om kostnaden för krisen enbart mäts av resultaten på världens börser kommer den historiska kostnaden säkert att vara överkomlig, i alla fall i relation till de vinster samma börs har gjort de övriga åren.

Men hur kan man motivera ett system som när det går dåligt kostar 50.000 barns liv?

Riktigt cyniskt blir det när man konstaterar att de flesta av de som direkt orsakade den finansiella hårdsmältan och den följande globala ekonomiska krisen inte kommer ha några problem att landa på fötterna och resa sig för nya finansiella äventyr.

Det banksystem och de institutioner, politiker och liberala think-tanks som under många år förespråkat avreglering av finansmarkanderna som den enda vägen framåt och sedan utnyttjat detta för att dra in gigantiska vinster har efter den kris de skapat fått gigantiska stödpaket för att inte hela den global ekonomin skulle rasa samman.

De 1,4 miljarder människor som lever i extrem fattigdom har inte samma möjligheter att skaka av sig de värsta konsekvenserna. Döda barn kan aldrig ersättas. De rika ländernas ekonomier kan återhämta sig snabbt, men ett barn som drabbas av undernäring under de första åren av sin uppväxt får med sig konsekvenser under lång tid framöver. När elever som hoppar av skolan är risken att de aldrig återvänder stor.

Rapporten från världsbanken visar också att flickor i fattiga länder är de som drabbas allra hårtast och den stora majoriteten av dödsfallen till följd av krisen drabbade just flickor.

Läs rapporten här.

Det här inlägget postades i Afrika, Blogg-inlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s