Ökar klyftorna i Sverige?

FN:s utvecklingsprogram, UNDP skriver i den senaste Human Development Report, att skillnaderna inom länderna ökar på de flesta håll i världen. Hur ser det ut i Sverige? Ökar eller minskar ojämlikheten?

Inför valet 2010 kunde man i debatterna höra hur oppositionen påstod att klyftorna i Sverige ökat sedan regeringen tillträdde, medan regeringen påstod lika frankt att klyftorna faktiskt minskade. Vem hade rätt? Båda hänvisade ju till statistik från SCB.

Svårigheten ligger i att de jämför äpplen med päron och har valt varsin definition på ojämlikhet. Låt oss istället för att fastna i definitioner på rättvisa och ojämlikhet titta närmare på de faktiska siffrorna.

Absoluta skillnader
Den enklaste, tydligaste och för de flesta människor mest intuitiva sättet att förklara skillnader, borde vara att jämföra hur inkomsten de facto har förändrats.

Om man jämför den disponibla inkomsten för olika grupper i samhället idag med 2006 kan man med fog hävda att de faktiskta inkomstskillnderna i samhället ökar, snarare än minskar.

Gruppen med lägst inkomst (1) har idag nästan 10.000 kronor mindre per år att leva på än de hade för fyra år sedan. Den fattigaste halvan av Sveriges befolkning (grupp 1-5) har i genomsnitt fått 6.000 mer att leva på, medan den rikaste halvan (6-10) fått nästan 30.000 kronor mer per år.

Det är inte heller så (som det ibland påstås) att alla har fått det bättre. De fattigaste 10% av befolkningen har ju faktiskt fått det sämre.

Relativa skillnader
Kan man då hävda att skillnaderna är på väg att minska? Tittar man på förändringstakten, alltså i vilken takt inkomsterna ökar eller minskar ser man att ett stort mellanskikt (4-9) faktiskt haft en ganska snabb förändring i disponibel inkomst sedan 2006, en ökning med 11% sedan 2006.

Det är snabbare än den rikaste gruppen som bara ökat med 6%. Den fattigaste gruppen har dock sett en försämring med nästan 11% sedan 2006.

Relativa skillnader kan dock inte ätas eller omvandlas till en platt-tv eller utlandssemester. Att tillväxt-takten varit högre för mellanskiktet än de allra rikaste brukar sällan upplevas som att det blir mer jämlikt, inte när man år för år se hur gapet de facto ökar till rikare grupper i samhället.

Gini som mått på ojämlikhet
När UNDP ovan mäter ojämlikheten i världens länder används ofta GINI-koefficient som mått. Gini är ett mått från 0-1 där 0 är perfekt jämlikhet, alla äger exakt lika mycket och 1 perfekt ojämlikhet där en person äger allt.

Ginikoefficienten avslöjar att ojämlikheten ökade drastistk under 90-talet från en väldigt låg nivå. Den åtstramning som gjordes efter den stora ekonomiska krisen i början på 90-talet och den stora och ihållande arbetslösheten skapade större klyftor på kort tid.

Efter några års nedgång från det allra värsta läget har sedan ojämlikheten fortsatt öka under Göran Perssons regeringstid. Som allra högst var Ginikoefficienten 2007, men har de senaste två åren igen sett en uppgång. Ojämlikheten är idag högre än den var 2000.

Trots detta kan man ju också hävda att regeringen ändå fått ner ojämlikheten enligt gini något sedan toppnoteringen strax efter deras tillträde. Problemet med gini, liksom alla försök att hitta ETT mått eller EN definition som ska fånga ”ojämlikheten” i en hel befolkning är ju att fickor av fattigdom lätt kan gömmas.

En grupp väldigt fattiga kan ju få det betydligt sämre, men om inkomsterna bland de övriga 90% av befolkningen samtidigt utjämnas är ser ju jämlikheten större ut samtidigt som skillnaderna mellan de fattigaste och de övriga samtidigt växer.

Så ser det för närvarade också ut i Sverige och i många andra länder.

Svaret på frågan om ”klyftorna” ökar är, att det inte finns EN klyfta mellan två tydliga grupper, rik och fattig. Men att skillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste ökar råder det inget tvivel om. De fattigaste har dessutom blivit ännu fattigare de senaste åren. Och i stort sett gäller regeln, ju rikare du är desto mer har du tjänat på de se senaste årens fördelning.

 

 

 

Det här inlägget postades i Blogg-inlägg, Sverige. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ökar klyftorna i Sverige?

  1. danne skriver:

    invandringen har ju säkerligen bidragit till en större ojämlikhet då det pressar ner lönerna samt, med Instegsjobben, tränger undan inhemsk arbetskraft.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s