Kommer Afrika nu?

Om du för fem år sedan fått reda på att världen var på väg in en global finanskris och en massiv global ekonomisk nedgång med långsam återhämtning och dessutom en fördubbling av mat- och bensinpriser – då hade du säkert tyckt att utsikten för Afrika söder om Sahara, den fattigaste regionen sett dyster ut.

Så inleds en ny rapport från världsbanken, som visar att Afrika på många sett klarat sig bättre än förväntat de senaste fem åren. Och inte bara bättre än förväntat, bättre än stora delar av resten av världen, i alla fall ekonomiskt.

Den ekonomiska tillväxten i regionen var förra året 4,9 procent – nästan lika hög som innan krisen. Till skillnad från andra delar av världen hade regionen aldrig negativ tillväxt, som lägst var tillväxten två procent 2009 mitt under brinnande finanskris.

Ett ofta upprepat mantra just nu är att några av världens snabbast växande ekonomier ligger i Afrika söder om Sahara. Länder som Ghana, Etiopien, Rwanda, Moçambique har alla en tillväxt över 7 procent. Zambia och Nigeria ligger över 6 procent och räknas inte längre som låginkomstländer.

Länder i Afrika med högst tillväxt 2011

Tillväxten är på riktigt och har flera orsaker, högre råvaropriser och nya upptäckter av olja är en delförklaring men helt klart är också att regionen generellt sett är bättre rustad än tidigare. En jämförelse med tidigare kriser visar att Afrika står mycket starkare 2012 än i slutet av 1990-talet eller vid oljekrisen på 1970-talet.

Kanske är Afrika nu med i matchen, förhoppningsvis och kanske till och med sannolikt är detta början av en period med ihållande tillväxt och utveckling för en region som nästan helt och hållet missat de senaste årtiondenas snabba utveckling.

Snabb men långsam tillväxt
Även om många av Afrikas ekonomier nu växer förhållandevis snabbt, så är det från en väldigt låg position. Trots ett årtionde av relativt hög tillväxt har de flesta av de Afrikanska snabb-växarna långt under 3000 dollar i BNP per capita – (en nivå Sverige låg på för 100 år sedan) – och även om den procentuella ökningen är hög (5-10% per år) så blir den verkliga ökningen i kronor och ören inte superhög.

Tanzania har haft hög tillväxt under hela 2000-talet och ökat per capita inkomsten med mer än 50 procent på tio år – Sverige har under samma period bara ökat med 17 procent. Men 17 procent för Sverige betyder en ökning med 5000 dollar per person och år, medan Tanzanias ökning är under 500 per person och år. Sveriges per capita-inkomst har under 2000-talet ökat tio gånger med än snabbväxaren Tanzania, trots att Tanzanias tillväxtsiffror varit högre.

Det tar naturligtvis inte något ifrån betydelsen av den viktiga tillväxten i Tanzania. Ekonomier har ju en tendens att växa expotentiellt och ihållande hög tillväxt är helt avgörande för att landet ska lyfta sig ut fattigdom. Betydelsen av de förändringen i många afrikanska länder kan inte överskattas.

Tillstånd och trender
Man måste dock skilja på tillstånd och trender. Den procentuella tillväxttakten är viktig för att se i vilken riktning och hur snabbt landet utvecklas, men den säger inget om tillståndet i landet idag. Hög långvarig tillväxt är en absolut förutsättning för fattigdomsbekämpningen i de fattigaste länderna.

Men det är viktigt att det inte får oss att tro att regionen därför är utan problem, att allt kommer ordna sig per definition eller ens att länderna är på väg ut ur fattigdomen.

Ekonomisk utveckling är bara en av många nödvändiga förutsättningar för utveckling.

Det här inlägget postades i Blogg-inlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s