Behövs tillväxt för minskad barnadödlighet?

– Här kommer ett långt inlägg om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och minskad barnadödlilghet.

Rädda barnen skiter i barnen” – rubriken på ett blogginlägg från biståndsdebattören Fredrik Segerfeldt den 6 juli. Där skriver Segerfeldt om en diskussion han haft med Rädda Barnen under Almedalsveckan där han sa ungefär så här:

“Ta det här med spädbarnsdödlighet som exempel. Att barn överlever borde vara central för en organisation som Rädda Barnen. Vilka faktorer är det då som avgör spädbarnsdödlighet? Jo, den HELT AVGÖRANDE FAKTORN är ökad BNP per capita, det vill säga ekonomisk tillväxt. Ändå struntar ni i ekonomisk tillväxt. Alltså struntar ni i barnen. Ni är därmed en moraliskt och intellektuellt korrupt organisation.”

Segerfeldt anklagar Rädda barnen för att vara mer upptagna med vad de gör istället för vad det leder till. Eftersom de inte jobbar med direkt tillväxtfrämjade projekt så bidrar de inte till lösningen. Alltså skiter de i barnen och borde byta namn till ”Rädda Socialismen” –  (den sista kopplingen framgår dock inte supertydligt.)

Har Segerfeldt rätt? Är tillväxt så avgörande att andra aktiviteter är meningslösa om de inte kombineras med tillväxt? Låt oss titta närmare på siffrorna.

För det första, är ekonomisk tillväxt bra för minskad barnadödlighet?
Svaret på frågan är otvivelaktigt ja. Extremt hög barnadödlighet hänger alltid ihop med hög fattigdom och låg BNP per capita. Med undantag för några nyrika oljeproducenter i mellanöstern och några militärdiktaturer i latinamerika under 60-70 talet återfinns extremt hög barnadödlighet enbart i länder med låg BNP per capita.

I takt med att länder blir rikare har de lättare att bekämpa barnadödligheten. Dels har länderna råd med bättre vård och direkta insatser för att rädda liv, dels påverkas de direkta orsakerna till att barn dör, malaria, luftvägsinfektioner, mässlingen, hiv/aids och undernäring, av en allmän socioekonomisk utveckling, med mer utbildning, bättre vatten och avlopp, bättre boende och mer näringsrik kost.

Det betyder förvisso inte att det är den den ökade inkomsten i sig som skapar bättre hälsa, men sambandet är tydligt och ekonomiska resurser spelar stor roll.

Om detta verkar alla vara överens, jag har inte hört någon påstå att låginkomstländer, (de enda med extremt hög barnadödlighet) inte behöver ekonomisk tillväxt.

Det krävs mer än ekonomisk tillväxt
Men att från detta dra slutsatsen att tillväxt är så ”helt avgörande” att organisationer som jobbar med att rädda livet på barn skulle vara ”moraliskt och intellektuellt korrupta” om insatserna inte leder till ökad tillväxt, håller det? Nej, inte på något sätt.

Det är många faktorer som påverkar barns chanser till överlevnad, inte bara ekonomisk tillväxt.

Finns det då länder som har minskat barnadödligheten utan att ha haft ekonomisk tillväxt? Jo, massor. Nästan alla länder har under de senaste 40 åren minskat barnadödligheten, det gäller både ekonomiskt växande som krympande länder.

De länder där barnadödligheten minskat mest i absoluta tal sedan 1990 är alla fattiga länder med blygsam eller ingen ekonomisk tillväxt under samma period.

Barnadödlighet per 1000 födda Årlig per capita tillväxt BNP per capita 2012
1990 2010 +/-
Niger 311 143 −168 0,3 % 673
Malawi 222 92 −130 2,0 % 844
Liberia 227 103 −124 −1,3 % 410
S. Leone 276 174 −102 −1,5 % 900
Guinea 229 130 −99 0,6 % 939
Madagascar 159 62 −97 −0,7 % 996
Snitt: −0,1 % 794

Så nog är det möjligt att minska barnadödligheten utan ekonomisk tillväxt. Att tillväxt skulle vara ”helt avgörande” verkar inte stämma.

Procentuella förbättringar visar ändringstakt…
Men så enkelt är det inte. Ekonomisk tillväxt mäter man oftast i procent. För att på allvar kunna jämföra hur framgångsrika länder är måste man även mäta barnadödlighet i procentuell förbättring.

Och gör man det ser man att det faktiskt finns ett starkt statistiskt samband mellan tillväxt och barnadödlighetens minskningstakt. Ju högre procentuell tillväxt desto snabbare är också den procentuella minskningen av barnadödligheten. Detta samband har blivit starkare med åren i takt med att allt fler länder närmare sig noll i barnadödlighet (och därför får större procentuell förbättring för varje räddat barn).

Men igen, det är viktigt att påpeka att det sambandet innehåller många undantag. Och under perioder (som tex 1980-talet) var även de procentuella framstegen i barnadödlighet nästan lika stora för länder med ekonomisk tillbakagång som för tillväxtländer.

Då hade hela 76 länder en negativ ekonomisk tillväxt (jämfört med 87 som växte). I snitt minskade tillbakagångsländerna sin barnadödlighet med 3,2% per år, jämfört med 3,6% per år för de länder som hade tillväxt. Under 90-talet och 00-talet har skillnaden varit större.

Som ni ser så hade många länder till vänster som 0%-sträcket dvs minskande BNP per capita, men ändå ganska stor minskning av barnadödligheten. 30 länder höll millennimålstakt trots negativ tillväxt.

…absoluta tal säger nåt om tillståndet
Men, för att säga något om den faktiska förbättringen, hur många barn man faktiskt räddar måste man OCKSÅ titta på hur mycket barnadödligheten per 1000 födda faktiskt har förbättras. I absoluta tal.

Då ser man att länder med svag eller ingen tillväxt som regel har haft större minskning av barnadödlighen per 1000 födda (under 5 mortality rate) än tillväxt-länder.

Grafen visar genomsnittlig årlig tillväxt på den horisontella axeln och genomsnittlig årlig minskning av barnadödlighet (per 1000 födda) på den vertikala axeln. I länderna till vänster (med minskande BNP per capita) föll barnadödligheten varje år med 2,5 barn per 1000 i snitt. I de länder med ekonomisk tillväxt föll barnadödligheten med bara med 2,1 barn per 1000.

Förklaringen är naturligtvis att de länderna oftast hade ett sämre utgångsläge. Så när de går från 300 till 200 barn per 1000 födda är det en större absolut förbättring än när ett annat land går från 50 barn till 10 barn per 1000 även om det är en större procentuell förbättring.

Min poäng är att båda sakerna är vädra att mäta och berättar olika saker.

Slutsatserna är ändå tydliga
Hur man än mäter framstår två viktiga poänger: (1) tillväxt är bra för minskning av barnadödligheten men (2) det finns många undantag och många länder har visat att det är möjligt att göra stora framsteg utan tillväxt.

Segerfeld hänvisar till en vetenskaplig artikel från Karolinska Institutet skriven av bla av prof Hans Rosling. Enligt Segerfeldt hävdar artikeln att tillväxt är helt avgörande för kampen mot barnadödlighet.

Och mycket riktigt, är tillväxt en av de tre viktigaste determinanterna (av de åtta som undersökningen tittade på) för minskad barnadödlighet. Generellt är tillväxt mer avgörande än satsningar på sjukvården eller fattigdomen. För rikare länder den viktigaste faktorn.

Men den påstår inte att tillväxt är allena rådande, faktum är att den inte ens påstår att tillväxt är den mest avgörande faktorn i låginkomstländer (de med högst barnadödlighet). Där är läskunnigheten hos flickor viktigare.

Med samma nyanslösa retorik skulle man kunna säga att om man strävar efter högre tillväxt i fattiga länder men inte satsar på utbildning är man lika moraliskt och intellektuellt korrupt som Segerfeldt anklagar rädda barnen för att vara.

Men det är naturligtvis helt befängt.

Helt klart är att ekonomisk tillväxt är en avgörande faktor för att lyfta de fattigaste länderna ut fattigdom och minska barnadödligheten. Men det är inte den enda. Läskunnigheten hos flickor, tillgång på rent vatten och bra avlopp, tillgången på modern sjukvård, näringsrik mat, utbildning, arbete och bra bostäder är andra också nödvändiga faktorer.

Fattiga länder behöver inte sällan mer av alla dessa faktorer, dessutom kanske ett starkare rättskydd för barn, mer frihet och demokrati, mindre korruption, färre konflikter och krig med mera med mera.

Att koka ner utvecklingsfrågor till en enda faktor och låtsas som om den och bara den spelar roll kanske fungerar på ett nationalekonomiskt seminarium som ett akademiskt exempel. Men i verkligheten blir det oftast fel.

Det här inlägget postades i Blogg-inlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s