Kan man räkna alla asylsökanden som internationellt bistånd?

Vi fortsätter att titta på det avdrag som Sverige gör från biståndet för att bekosta flyktingmottagande. Att räkna en viss del av flyktingmottagandet under det första året som bistånd är en praxis Sverige följt sedan 1997 och som stöds av OECD/DAC en sammanslutning av givarländerna.

Sverige tillhör de länder som gör störst avdrag,  13,5% av det svenska biståndet stannar i Sverige för att betala den svenska asylmottagningen, snittet bland de övriga givarländerna ligger på 2,5 procent. Vad förklarar skillnaden?

Förutom den uppenbara, att Sverige tar emot fler flyktingar än många andra länder, finns det fler faktorer i ekvationen?

Idag fick jag en fråga från Bodil Ceballos, miljöpartiets utrikespolitiska talesperson angående detta:

DAC-reglerna tillåter avdrag för kost och logi för flyktingar. Juridiskt sett är flykting den som fått flyktingstatus. Vi räknar alla asylsökande. Därav skillnaden?

Det korta svaret är: Ja, delvis.

Är en avslagen asyl-ansökan bistånd?
Detta har länderna tolkat olika, och det finns inget i OECD-reglerna som säger vad som är rätt. Hälften av länderna räknar in alla som söker asyl (däribland Sverige) medan andra hälften bara räkna in de som slutligen får asyl.

Till viss del förklarar detta varför det svenska avdraget är högre. Om vi bara skulle räkna de asylsökande som slutligen beviljas asyl, cirka en tredjedel av de som söker, så skulle summan minska betydligt.

Summan som tas från biståndet räknas ut genom att man tar antalet asylsökande och multiplicerar det med antalet dagar de befinner sig i migrationsverkets hantering, och en schablonsumma för kostnaden per dag.

I höstbudgeten för 2013 var uträkningen: 381 [kr] x 280 [dagar] = 106.680 x (41.000 [asylsökanden] x 0,96) = 4.198.924.800

I vårbudgeten justerades antalet asylsökanden till 54.000 (dock höjdes bara det totala avdraget med 719 miljoner vilket skvallrar om viss godtycklighet i uträkningen).

Att bara räkna de som får asyl som bistånd skulle alltså betyda en minskning på antalet asylsökanden med ca. 66%. (5,2 miljarder x 0,344 [bifall] = 1,8 miljarder).

Då skulle alltså avdraget hamna på 1,8 miljarder eller 4,7 procent istället för dagens 5,2 miljarder eller 13,5 procent.

Dessutom skulle ett sådant beslut även påverka handläggningstiderna i uträkningen eftersom en bifallen asylansökan tar kortare tid än en avslagen eftersom de flesta överklagar sina beslut. Summan skulle alltså bli ännu lägre än så – vilket skulle närma sig de övriga OECD-länderna.

När i processen är en flykting att räkna som bistånd?
Men det är fler parametrar i uträkningen. Vissa länder, så som Storbritannien, Belgien, Frankrike och Portugal räknar bara in tiden fram till beslut om eventuell asyl, medan andra, så som Kanada, USA och Tyskland bara räknar in tiden efter beslut som bistånd.

Sverige och sju andra länder räknar både tiden före och efter ett beslut om asyl, vilket ökar antal dagar i uträkningen ovan. Den genomsnittliga handläggnignstiden i Sverige var i fjol 110 dagar, medan ett genomsnitt på 280 användes i uträkningen.

Om Sverige hade följt Storbritannien och Tysklands linje att bara räkna tiden fram till beslut hade kostnaden således blivit 2 miljarder eller 5,2%.

Vilka kostnader ska räknas som bistånd?
Den tredje parametern är schablonkostnaden per dygn som antalet flyktingar och antal dagar i processen multipliceras med. Detta skiljer sig också enligt en OECD-undersökning från 2012, men det är svårt att i detalj redovisa eller jämföra vad olika länder räknar in som ”bistånd”. En fingervisning skulle kunna vara att jämföra ut slutstumman kostnad per flykting och där ligger Sverige ungefär i mitten, men som sagt det går inte riktigt att jämföra.

Sammanfattning:Skärmavbild 2013-04-16 kl. 15.19.26

 

Vad man tycker ska räknas som bistånd, borde rimligtvis föras principiellt i första hand. Eftersom DAC-reglerna är så oprecisa och eftersom givarländerna valt helt olika sätt att tolka dem, får man väldigt lite vägledning från dessa.

Slutfrågan är således:
– Är det rimligt att räkna flyktingmottagande som bistånd?
– Vilka delar av asylprocessen borde i så fall räknas som bistånd?
– Finns det någon övre gräns för hur stor del av biståndet vi vill lägga på flyktingmottagning?

Vad tycker du?

 

 

 

Det här inlägget postades i Blogg-inlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s