Detta tänker jag hålla ögonen på i den kommande budgeten

Om en vecka, den 18 september presenterar regeringen 2014 års budgetförslaget för riksdagen. Här är lite tips till bistånds-nördar på saker man kan hålla ögonen på.

  1. Vad blir den totala nivån – i % av BNI och i faktiska kronor
  2. Hur stora blir avräkningarna – i år 20,5% av biståndet.
  3. Posten 7:1:1 Biståndsverksamhet – det verkliga biståndet i år bara 74% av BNI.
  4. Räkna med inflation.
  5. Avräkningen för flyktingmottagande. Hur stort är det, i år 13,5% av biståndet, hur mycket tas per flykting, hur många flyktingar räknar man som bistånd och vad gör man med den halva miljarder vi tog för mycket i våras, får FN tillbaka sina pengar?

1) Vad blir den totala nivån
Den totala nivån har sedan 2006 varit en procent av BNI, eller snarare vad man tror att BNI kommer att bli. Det gör att biståndet exakta andel av BNI kan variera om det går bättre eller sämre för Sverige än beräknat. Detta är fullt rimlig.

Eftersom Sverige har haft positiv tillväxt de flesta år har den totala nivån som avsätts stigit de flesta år med några undantag. Detta brukar kallas biståndsramen och i budgeten är detta utgiftsområde 7. I år, 2013 var den totala biståndsramen 38,1 miljarder kronor.

Det finns inget som tyder på att man inte kommer följa 1%-nivån även för 2014.

KOLLA UPP: Blir ramen 1 procent av BNI? Hur många kronor blir det?

2) Hur stora blir avräkningarna?
Från den totala ramen drar man av kostnader man haft inom andra områden, men som man vill räkna som bistånd. Detta är räknas alltså in i 1%-nivån. Det är framför allt kostnader för flyktingmottagande i Sverige men också Sveriges andel av EU-biståndet samt vissa av utrikesförvaltningens kostnader.

För 2013 drog man av över 7 miljarder i avräkningar. Det är mer än en femtedel av biståndsramen.

Kvar av de 38 miljarderna finns då 30,5 miljarder, eller 0,8% av BNI. Detta kallas ”biståndsdelen” av biståndsramen.

KOLLA UPP: Hur stora är avräkningarna för 2014? Är det nya områden som räknas av biståndet?

3) 7:1:1 Biståndsverksamhet – det verkliga biståndet
Från det som finns kvar (biståndsdelen) drar man av ytterligare några miljarder för bland annat Sida och andra organisationers administration samt en särskild post på 1,3 miljarder till EU-anpassning av vissa länder i Östeuropa. Dessa summor är oftast fullt rimliga och förändras inte så mycket över tid.

Det som sedan blir kvar kallas biståndsverksamhet och är utgiftspost 7:1:1. Det är alltså de pengar som faktiskt lämnar Sverige för att göra nytta runt om i världen, de som går till andra länder, de så går till multilaterala organisationer som FN eller världsbanken, de som går via frivilligorganisationer osv.

Detta är på många sätt det verkliga biståndet, även om det än en gång ska sägas att vissa av de andra avdragen och kostnaderna är fullt rimliga. Men de är inte bistånd i den mening vi oftast pratar om bistånd och som de flesta faktiskt uppfattar det.

Vill man veta om Sverige ökar eller minskar biståndet ska man titta på denna utgiftspost.

Ser vi utvecklingen sedan 2000 ser vi att den totala biståndsramen har mer än fördubblats. Däremot har biståndsverksamheten (i fasta priser) inte ökat alls sedan 2007 då trenden plötsligt bröts. Det som sedan dess har ökat är snarare avräkningarna (och som vi ska visa till största delen kostnader för flyktingar i Sverige).

Så vill ni se vad som egentligen händer med det svenska biståndet är det inte den totala ramen ni ska titta på, det är hur mycket som blir kvar efter alla avräkningar, bäst mätt i utgiftspost 7:1:1.

Vissa menar att det inte är rättvist att bara titta 7:1:1 biståndsberksamhet eftersom en del andra poster också är att räkna som verkligt bistånd. Det gäller framför allt EU-biståndet. Det är en rimlig hållning. Så låt oss för enkelhetens och ärlighetens skull kalla dessa två poster DET SVENSKA BISTÅNDET.

1:1 Biståndsberksamhet + EU-biståndet = DET SVENSKA BISTÅNDET

Ser vi då på det verkliga biståndets del av BNI så ser vi att vi hamnar längre och längre från 1-procent nivån för varje år. Även om vi lägger till EU-biståndet. Allra stort andel av BNI som gick till verkligt bistånd var faktiskt år 2006, sedan dess har det sjunkit.

Faktum är att även år då den totala biståndsramen ännu inte uppgick till 1 procent av BNI (2004-2005) gick större andel av BNI till verkligt bistånd är idag. Detta trots att vi gärna skryter med att vi först nu ger ”1 procent i bistånd”.

4) Tänk på inflationen
Ofta hör vi att vi tillfört många nya miljarder till det svenska biståndet de senaste åren. Det stämmer bara om man dels pratar om den totala biståndsramen (dvs räknar med tex avdraget för flyktingar Sverige) och dessutom struntar i inflationen.

Tittar man på fasta priser (dvs inflationsjusterade) ser man att biståndet inte ökar alls. Det är bara avräkningarna som har ökat.

Om man tar 2006 som utgångspunkt (och räknar med inflationen) har ”biståndet” under åren tillförts ytterligare 18 miljarder kronor. Det är inte så lite.

Men av dessa 18 miljarder står avdraget till det svenska flyktingmottagandet för över 8 miljarder. Faktum är att utgiftspost 1:1 biståndsverksamhet har minskats med sammanlagt 3,5 miljarder under denna period, om vi tar 2006 som riktpunkt.

Om vi köper argumentet att även EU-bistånd är bistånd (vilket det ju är) har Sveriges verkliga bistånd minskats med sedan 2006 med 2,7 miljarder kronor.

Kolla upp: Ökar eller minskar de olika delarna av biståndet i fasta priser.

5) Bevaka flyktingavdraget i höstbudgeten
Jag har skrivit mycket om detta på bloggen under året. Det ska bli spännande att se hur stort avdrag regeringen i år gör för flyktingmottagande. I förra årets höstbudget tog man 4,5 miljarder kronor och i vårbudgeten ökade man det med ytterligare 700 miljoner till totat 5,2 miljarder eller 13,5 procnet av biståndsramen.

I höstbudgeten räknade man med 41.000 flyktingar och räknade med att varje flykting kostade 107.000:-. Sedan när man trodde att det faktiskt kom 13.000 fler än så ökade man avräkningen, fast bara med 55.000:- per flykting varför är oklart.

Kolla upp: Det ni ska titta på är (a) dels hur stort det totala avdraget är. Årets 13,5% av biståndet är rekord-högt, nästan inget land i världen tar så mycket pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagning i det egna landet. Min förhoppning är att det minskar.

Dels (b) hur stort avdrag man gör per flykting. 100.000 per flykting är nästan dubbelt så mycket som Sverige räknade med före 2008 och högre än de flesta länder tar.

Dels (c) hur många man tror ska komma 2014. Just nu är migrationsverkets prognos 48.000 alltså fler än man trodde i förra höstbudgeten men mindre än med vårbudgetens 54.000.

Dessutom bör vi hålla koll på om regeringen återför några av de 500 miljoner kronor som vi tog för mycket vid vårbudgetens höjning, det verkar nämligen inte komma 54.000 flyktingar i år, 2013 utan kanske bara 45.000.

Det här inlägget postades i Blogg-inlägg. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s